Figge och Evisen

...skämt åsido så är Mackan halt - igen. MEN INTE FRAM! Dock bak MEN halt (igen) dagens prognos är: hovböld! Tjohooo!!!

DET är faktiskt något att glädjas över. Hade det varit fram - igen, hade det inte varit roligt. Min vet sa att jag rider inte hårt så att det skulle innebära problem för Mackan. Hade det varit en framhälta , då hade framtiden sett ut som sådan rida ännu mindre, ännu mer kontrollerat, inte träna, inte rida på fiberbanor, inte tänka tävling alls, behandla, låta hästen vila osv osv tills allt hopp är ute. Vilket det var( hoppet ) lite hos MIG i helgen, så tillvida att jag tittade  på nätet i vilken åldersgrupp jag  kunde börja leta häst. Och 2 såg det ut som. 

Igår vände mörkret till ljust hopp! Vi väntar ut den segdragna hovbölden, jag kan hålla mig till min plan. 

!!!      !!!

Upptadering lördag 16/11:

I torsdags haltfri. Mackan får vara tills på måndag. Då ska vi titta noggrannare och jag får förhoppningsvis klartecken att börja rida.

Åter efter årskiftet.
Ha det gott allihop!

Måndag: vila
Tisdag: Alla hästar skodda inför vintern. Väntar dock att brodda tills det fryser eller visar sig att det blir isiga tillfällen under dygnet. Än så länge är det för varmt. Känns skönt att vara väl förberedd.

Gör ett försök att skritta lugnt och sansat på ridvägen i det vackra vädret. Det går sådär. Mackan grymtar av pigghet och vill helst fara iväg som ett skållat troll. Han håller sig i skinnet tills det kommer en snygg brud som vi släpper före oss. DÅ kan inte Mackan behärska sig längre. Det blir lite klurigt att fara runt hit och dit med Cornell i andra handen = jag sitter av och leder tokstollen. Cornell går före oss längst ut i grimskaftet och Mackan studsar lite hit och dit men är lugnare. Cornell får för sig i att stila inför några rasfränder som travar bredvid i en hage. Sen ska vi uppför en backe den studsar Mackan uppför och Cornell går långt ut i skogen. Efter det blev det lugnt...Om än att både jag och Mackan får kliva på ordentligt för att hänga med Cornell som travar framför oss.

Väl hemma - ut med Cornell i hagen. Och jag rider en kvart på ridbanan för att rasta av Mackan något och för att få känna på CH-tyglarna. En spännande elastisk känsla som kommer att kräva att jag rider ännu mer. Mackan känns ngt förvånad. Vad är detta...

Onsdag: rider ett ordentligt pass på ridbanan så i morgon ska vi nog kunna ta oss ut i skogen i kontrollerat. En del att rida igenom så som det brukar vara efter vila. Bitvis bra bitvis mindre bra. Tyglarna ger en bra känsla, även om det var svårridet i dag. Inte så mycket att orda om.

Torsdag: skritta ut
Fredag: lättdressyr
Lördag: skritta ut
Söndag: dressyr

Måndag: Vila. Tömkörde Cornell som var så duktig. Jag ska verkligen ta mig i kragen och göra det två gånger i veckan. Som det ser ut nu så rider Ella två/tre gånger eller så jobbar han på skolan.  

Tisdag: Jag och Kerra går till EQ. Och jag kan bara konstatera att det är svårt att rida där. Mackan blir spänd i kombination att rida honom elastiskt. Inte så stora problem i trav egentligen för där är det i stort sett "bara att styra". OM jag sviktar med ordentligt. Han tar i i traven som bara den - stoora steg. Det är inte undra på att han blir trött. I galoppen ( här måste jag få någon som filmar) orkar vi inte med det hela riktigt. Om det beror på att han tar i mer, tar större språng, och jag ska försöka var mer elastiskt, och kanske inte riktigt ger honom den frihet han behöver i allafall, vet jag inte riktigt.  Förfärliga avbrott blir det till någon form av slängtrav. Huuu! Sådana avbrott var det länge sedan vi gjorde. Ska jag se det  positivt så är vi på väg upp på nästa trappsteg, då kan det bli sådär. När Mackan orkar med "det nya arbetet" så är det även slut med avbrotten. Förmodligen har även jag kommit till bättre ridning. Fick igenom lite ridning mot slutet av galopparbetet. 

När jag var nöjd och Mackan travade riktigt bra och jag kunde sitta på den traven utan att hindra honom slutade vi passet. Totalt 50 min med diverse skrittpauser. Sen var det bara attt mocka hela manegen... två fulla "uppsamlare". Jag tolkar Mackan att han blir stressad av två saker. 1. Det nya stället - idag två nya hästar han aldrig sett. 2. Idag bestämde jag mig för att rida igenom det problematiska. 

Hur som helst så såg Mackan tillfreds men lite trött ut när jag ledde hem honom. I morgon är det Johanträning. Efter nästa onsdagsträning ska Mackan få en vecka helledigt och sedan skrittas en vecka eller två. Därefter tränar vi vidare.

Onsdag:

Johanträning och vi fick rätsida på den känsla jag haft både i söndags, igår och förra fredagen. Att det är en hel del ridning som måste tas igenom. En del trösklar att kliva över. Och jag har det på film! Ja, inte är det  så tjusigt alla gånger. Det visar klart och tydligt  MINA svårigheter och Mackans svårigheter. Var vi fastnar när det "kör i hop sig". Det är bara att sträva vidare. 

MEN! Det finns kvalitéer! Vi har förbättrat oss sedan augusti. Vi har förbättrat oss sedan förra onsdagen och veckan innan det. Det är skönt! 

Att tänka på: Hålla ihop honom, vara "on the bit", just för dagen rida med underskänkeln mer (trots att jag drar upp hälen) för att när det är möjligt rida mer med överskänkeln. Jag avskyr att ha långa ben...Höja framför allt höger handen i galopparbetet när jag vill driva i högerbakben. Det blev så mycket bättre. Tyvärr kom det inte med på filmen för då hade minnet tagit slut på paddan...Rida igenom Mackan i skritt när han inte vill ge efter och bjuda till. I synnerhet när vi ska fatta högergalopp efter en skrittpaus. Fy vad svårt det kan vara ibland. Något som delvis har blivt en ovana men som idag känns som att nu kan jag rida honom ur det hela. Om än att det tar tid. Så fort Mackan känns bra i uppvärmningen ägna oss öppna-rakt-öppna resp sluta-rakt-sluta för att få honom PÅ hjälperna. Kanalisera energin åt rätt håll...

Jag ser på filmen att jag kan rida "lite mindre" men samtidigt  "ta igenom". Filmen är egentligen exakt som jag vill ha det. Den är inte gjord för att  visa upp att det "är sååå himla bra" utan att det är svårt och utifrån det försöka göra mitt bästa och ta lärdom. Visst vore set sååå mycket lättare med att ha fem hästar till att rida under kontinuerlig instruktion. Jag har min ridmagister en gång i veckan och det är jag så tacksam för. Jag har the God på DVD och videolklipp och utifrån det strävar jag vidare med att utbilda mig själv och Mackan. Jag har vissa utvalda att analysera med och det är jag också väldigt tacksam för. Det är få det går att diskutera sina förtjänster och tillkortakommanden med utan att be om ursäkt. 

Torsdag: Vila

Fredag: EQ i strålande sol. Jag och Kerra började med att rida på "den övre fiberbanan". Den har nog något eget namn men vilket vet jag inte. Det kan vara Hästviksbanan. Härlig sjöutsikt och hästarn tycker att det är spännande att vara där. De ser långt och har bra uppsikt när något rör sig på lååångt avstånd. Mackan fick jobba i trav mest i öppna och legyieldings i trav. Kändes helt ok. Banan var något blöt och djup så därför red vi inte hela passet där. Vi skrittade vidare bort till ridhuset. Ofast när vi ridit runt EQ har vi gjort det från andra hållet. Så at komma från det här hållet är förfärligt spännande tycker Mackan...Bra miljöträning och bra att Snuffan kan gå före när vi ska förbi farligheter såsom en svställd skopa, annorlunda färg på marken ( en mörkare el ljusare nyans) eller ja, vad som helst.

Väl inne i ridhuset red jag totalt ett pass på 20 min. Fokus på galoppen, lätta av sittbenen, små hjälper, fram och upp med högerhanden, koll på vänster hand och elastiska armbågar och det kändes riktigt bra. Mackan jobbade super och jag verkligen tänkte på att rida innerbak mot yttertygel. Något enstaka kort avbrott när jag missar ridning i steget. I traven hade jag en riktigt bra känsla och Kerra sa att den såg bra ut. Med bakben och framåtgripande.

Kort sagt så var det en hel del som lossande i onsdags med efterföljande analyser. Tack för det alla inblandade såsom J, E, Å (och C)

Lördag: Långtur inställd pga regn. Passade på att putsa sadel, träns, kandar och stövlar. Därmed börjar också Mackans höstvila något tidigare. Ridmagistern ska bort denna onsdag så det passar bra och bättre än att dra på det hela i en vecka. Vecka 45 ska vi bara rida ut för att sedan återuppta träningn där vi slutade. Vi har tränat flitigt sedan augusti och det känns bra att låta Mackan vara en vecka. Dessutom  så väntar vi på hovis, i och med att Mackan levde som en vildhäst fram till mitten av oktober har fötterna växt lite extra av tillgången till gräs.

En spännande beställning är gjord   

Söndag: Semester

Måndag: Vilar

Tisdag: Sigge och Cornell klipps. Lite. Precis så att de ska härda ut att  bo inne. Mackan och Jag sällskapra med Anna L till EQ. Och de var spännade sa Mackan och taggade till. Bara nya kompisar en arbetade över cavaletti, en annan longerades, en grå galopperade + den stora svarta. Det var mycket på en gång. Men bitvis gick det att rida. Jag hörde ridmagisterns ord i huvudet rid med kraften, Åsas elastiska armbågar, och var tusan sitter det där revbenen jag skulle öppna upp. Today I had a horse just to stear ( med reservation för grammatik och stavning). tänker på att flytta fram handen so I can finish the picture...

Onsdag: Johanträning och det gick så  bra!!! Fokus på att hela jag skulle  fjädra. Gissa hur mycket träningsvärk jag har ovan bäckenpartiet. Kunde nästan inte gå hem till stallet! Fjädra i trav - check, fjädra i skritt efter galopparbete - check. Jobbade öppna sluta i skritt för att kunna jobba på samma sätt i galopp. Fjädra i galopp - check!!! Att få till öppna några språng för att övergå i sluta i galopp var SVÅRT! MEN ta da! Där var bakbenen under oss!!! Vilken grym känsla! Aha, det är så det ska vara! Fick bra galopp i båda förvända - fjädra, fjädra fjädra. Svårt med öppna/sluta i högergalopp, hann att tänka att nu borde vi avsluta passet innan det arbetet. Inte bra. Här ska jag dock bara tänka i milimeterböjning.

Inga sporrar på ett tag för att tvinga mig rida mer med sätet och övre delen av skänkeln. Det är ändå där jag når Mackan - egentligen. Avskyr att se gräshoppe-långa-uppvinklade-ben. Blir Mackan trött eller tycker en övning är svår så har den ingen effekt just då iaf - sporren. Nästa gång och gången efter går det genast mycket bättre. Det sitter i huvudet på mig också sporre på rider med hälen, sporre av rider med sätet på ett bättre sätt. Och nu när Mackan ska börja flytta in och avsluta 5 1/2 månad som "vildhäst" kommer han säkert att vara  lite överladdad ett tag.

Torsdag: Vila

Fredag: Jag och Kerra går till EQ. Mackan var betydligt mer avspänd denhär gången. Jobbade väldigt fint i trav och jag hade lite svårt att få till öppna/sluta/raktövningen.

Lördag: Skrittar ut med Anneli (Ellamamman) på Sigge och Ella på Cornell. Det fungerade super så det  kan vi gör oftare.

Söndag: Dressyrpass hemma på ridbanan. Efter att ha ridit i ridhus i två dar kändes det svårare på ridbanan som plötsligt kändes trång???? Ensam ryttare på 20x60... efter att ha anlyserat det hela så red jag utan  någon genomtänkt plan. Inte bra och nu var det länge sedan det var så. Nåja, gör om och gör rätt. Dvs planera det hela. ÄR nöjd med the legyieldings i traven. jobbare vidar med detta i galopp. Behöver spegel!!!!

Veckans gladaste nyhet. The Dressage Convention 2013 går att köpa i mitten på november! Tjohooo! Både Carl Hester och tips  How to get the most out of an iberier!