...idag  var det tänkt att Mackan skulle tömköras. Det blev mer eller mindre kaos  ! Det började bra. Mackan gick snällt brevid mig när 5 koner ställdes ut. Han var så snäll att han gjorde halt varje gång en kon ställdes ner. Efter det var det slut på lugnet.

Tjohoo, sa Mackan det här var livat och farligt och jag stod som frågetecken. Vad är det som händer???? I normalfallet går hästskrället som en lus och måste nästan jagas fram med pisk. Utan pisk har det varit lönlöst att få något vettigt arbete gjort  på töm. Min plan var att vi skulle göra halter, styra runt koner det mesta i skritt. Igår fick han gå ett kort intensivt pass i alla gångarter.

Wrrooom en MC, wrrooom en mc till..

- WOW, sa Mackan hur många gånger kan jag sno tömmarna runt halsen??

- SUCK sa jag. Ut på spåret igen lungt och sansat.

Sedan kom nästa oljud av något slag.

-Inte flerv varv än två, sa Mackan.

-Herregud. 

Nu hör JAG något gräsligt oljud och ser dikessklipparen närma sig.

- , sa jag, nu går vi till stallet.

-Jag kan FLY dit dit, sa Mackan.

-I  h-e heller, sa jag. Du går HÄR .

-På snedden isåfall,  sa Mackan.  

-Hur som helst så åker sadeln på.

-Helt ok, sa Mackan.

Tillbaka till ridbanan. RIDA RIDA RIDA i skritt.

-Du får flytta dig undan skänkeln i skritt mellan konerna.

-VAAA??? Det är ju urjobbigt!!!

-Kan du sno tömmarna flera varv runt halsen så kan du jobba i skritt.

- Det är inte samma sak...menar du allvar.. så glöm det...

- Skärp dig hästskrälle.

- Visst, men det här var jobbigt

- Det ska vara jobbigt så att du får utlopp för din energi, fast på ett mer stillsamt sätt.

- SUCK, PUST...frust frust rätt ok övning matte.

- Japp och nu ska vi trava lugnt och stilla

- Ok.

Nöjd häst går in i boxen och äter kvällsmat.

Det gick betydligt bättre att tömköra Cornell. Vad mycket lättre det är att jobba med en häst när det finns ett mål. Målet för Cornell är att nu ska han bli en körponny  "på riktigt". Nästa dressyrkörning vi ställer upp i ska poängen höjas från 89 till över 100 så nu ska här jobbas på smidigheten och formen. Formen behöver egentligen bara befästas och så krävs det mer konditonsträning.

Så när vi kom hem från djursjukhuset idag (rätt dag) åkte sadeln på för en tio minuters ritt. Jag tror nog vi var lika glada båda två . Men inga pussar på nosen tack, sa Mackan. Det är ju piinsamt.

Inte visste jag att jag var såå sned, har såå långa underben och såå stora fötter. Kan det vara så att mobilkameran har fel    

Idag passade jag på att trimma  Cornell inför Pay&drive på lördag. Han var så duktigt och klarade tom att vända halvt igenom i trav på var 20x60 bana. Körtävlingen gåt på 40x80. Vi kommer att ha megastor plats och det ska bli så spännade att prova något nytt.

...Mackan var in förra onsdagen och visade fortfarande lite hälta vid böjprov. Röntgenplåtarna visade samma sak som sist. En ny dos cortison och kemsiktuppkam samt order om att vistas i hagen kortare tid om dagen eftersom han hade börjat springa mer nu. Så nu kommer han ut vid lunch och får gå i liten hage. Tror ändå att Mackan mått själsligt bra av att ha haft det som han har. Men kallare väder, mindre gräs och framför allt mindre ont gör att att han vill röra på sig lite för mycket. Nytt veterinärbesök nästa onsdag.

Den här gången fick vi (jag och min elev) en lektion i HUR en häst ska visas för en veterinär när man springer med den. INTE som när vi ridhästfolk visar häst...dvs snyggt vid sidan och helst dagens bästa trav...utan långt grimskaft framför hästen så att den följer dig lugnt och sansat. Sedan fick vi via röntgenplåtar och ett skelletben titta på var skadan satt. Dagen avslutades med att vi fick se kastning av häst. BRA JOBB jag har! Lärorikt både för mig och elev   

Och så måste jag erkänna att jag har dåligt samvete gentemot Mackan...lektionshästen Nova är bara så härlig att rida. Grym i travdelen, jättesvårt i galopp men jag bara ler när jag sitter på den här stoora märren. 

Första gången jag skulle rida henne så sa jag att galopperar det gör jag inte...Hon har sett alldeles för stor ut ,ostadig, flaxig och hetsig ut när jag sett andra rida henne. Jag fick ta tillbaka alla synintryck. JÄTTEFIN och så go att sitta på. Hur stor hon kan vara gissningvis 175, fux och så snäll. Har svårt i galopp förmodligen för att hon är så stor. Vänster är dock lättare än höger. Att inte fatta högergalopp har nog delvis blivit en ovana att INTE göra. Förra måndagen fick jag till det. Inte de två senaste gångerna. Och inte vill jag bråka om det heller. Skulle vilja arbeta med den här hästen i lugn och ro utan att situationen talar om vad som ska ske. Så att hon bara av det höjer nacken, sänker ryggen, blir ostyrbar och skjuter in högerbog och trycker sig in mot mitten. Men så är hon sååå härlig i traven att den där höger galoppen kan väl kvitta...

En drömvinst kanske skulle kunna ordna det hela...

Kan man känna otrogen mot en häst??? För när jag ser Mackan så inte vill jag byta bort honom även fast Nova skulle kunna passa mig som en smäck. Ha båda.

Tanken var att jag skulle rida alla möjliga lektionshästar under Mackans konvalescens. INTE ha någon favorithäst utan passa på att lära mig av alla hästar. Eftersom man verkligen får jobba för att få till det. Det är enkelt att sitta och glassa på sin egen... om man får utrycka det så. Och sen undrar jag varför i h-e jag inte red på lektion i väntan på Mackans uppväxt??? Vilket tidsspill. Jag som ändå är "född ridskoleryttare" och gillar't. Blev jag förblindad av att ha egen häst. Kan inte ha varit vid mina sinnes fulla bruk. Hmmm, sent ska syndaren vakna. Det jag kan trösta mig med är att jag inte ser ned på ridskolehästarna och deras ryttare som en del hastigt och lustigt gör när de själva blivit hästägare.