...och därmed blir det långt till nästa inlägg. Jag har verkligen haft det ofantligt bra när jag hade min arbetsplats i stallet. Full koll och nu noll koll. Nåja, vi har slutit vår pakt ännu lite till Sillen och jag. Det har varit värt att åka till stallet morgon och kväll för ut och intag. Att höra Sillen gnägga när man kommer, det värmer hjärtat det. Dagens bildbomb:

Trots diverse slyngelinfall är jag yttepytteliten, säger Sillen.

O nej! Inte ett steg längre in i hagen förrän rådjuren är borta! Sillen ja det namnet sitter som en smäck ( just nu iaf).

Ta da! Ett hönät! Ok, erkänner, nu har jag ätit det som går att äta i gräsväg den här veckan. Det går nog att äta ett höstrå eller två. Kanske rent av fler.

Leka?

NEJ!

Läggdags så nu går vi hem.